3 år sen...

Idag är det 3 år sen pappi gick bort.
Konstigt ord egentligen; gick bort.. ...vandrade vidare, tog ner skylten, slutade röka, somnade om... Det finns många namn, eller många sätt att förklara att någon är död på.

Tiden har gått så fort, både på gott och ont. Det har hänt mycket på 3 år och mycket kan man (eller iaf jag) säga är tack vara pappi. Arvet efter honom har gett mig en bostadsrätt och allt som hör till, det har betalat hela min utbildning och min leverne under tiden och störst av allt gav det mig Gizmo. Tror att pappi hade älskar G om han hade fått träffa honom, tvivlar inte på det eftersom alla älskar honom precis som alla älskade pappi.

Ibland saknar jag honom som fan men tiden läker faktiskt sår och nu kan jag mer se tillbaka och minnas med glädje, de fina stunderna som fanns. En skön känsla, att inte vara arg, besviken eller ledsen utan bara nöjd och glad.

När P kommer hem ska vi åka till mamz och siz och fika och sen åker vi förbi graven och tänder ljus. Önskar att jag kunde åka förbi graven oftare eftersom inte bara pappi vilar där utan även farmor och farfar. Det är en fin gest att bara tända ett ljus men tyvärr tar jag mig inte tiden att göra det så ofta...

image42
Gammal bild som synes, tur att vi inte har all den snön nu!

VILA I FRID

image111

Kommentarer
Postat av: Mamma

Älskade Louise! Du har uttryckt Dina känslor så vackert, det kom en tår i ögonvrån. Jag saknar att inte kunna berätta för honom om allt som händer med Er och mig men kanske han har koll på oss ändå där han nu är. Kramar mamma

2008-03-06 @ 12:02:13
Postat av: Veronica

Skönt att du skrev om hans bortgång! Du verkade lite små skeptiskt till det när jag öppnade mitt hjärta om min pappas bortgång. Det är så skönt att man kan se någons bortgång med glädje, den dan trodde jag aldrig skulle komma! Och jag är glad att du känner som du gör, för det gör att allting blir så mycket enklare. Även fast det är mycket skit man ska hinna känna och gå igenom innan den dagen kommer!
Våra pappor kommer föralltid bli våra pappor, så är det. Och kommer finnas med en hela livet! :)

RIP

2008-03-06 @ 16:48:36
URL: http://veroniiica.blogg.se
Postat av: crazyangel

Min mamma dog oxå för.. hmm 3½ år sedan. Vart sjuk i cancer i februari och dog i oktober. Gick så otroligt fort.. :/ köpte även min vovve efter hennes arv. Resten shoppade jag eller festade upp ^^ Rätt tragiskt. Önskar att ja vart smart och tagit tag i körkort osv istället. Du var ju smart som fixade bostad. Då finns ändå pengarna kvar - även om det BARA är pengar.

2008-03-06 @ 18:04:15
URL: http://www.crazyangel.blogg.se
Postat av: Veronica

Ja, konstigt att det försvann!
Tack själv :-)
Tycker det är viktigt att visa sitt stöd då det är en svår sak att förstå om man själv inte vart med om det! Jag kommer för alltid vara mina vänner och Victor tacksam att dom försöker förstå, men det är endå inte samma som som när nån verkligen förstår!

Jag läste en bra bok för några år sen, den hette "Jag finns hos dej endå" Eller möjligtvis "Jag finns kvar hos dej endå"
Jätte bra är den och jag rekomenderar den verkligen! Det är rätt skönt att läsa om andra som gått igenom exakt samma sak. :) Hemskt, men det tillhör livet.

2008-03-06 @ 18:26:13
URL: http://veroniiica.blogg.se
Postat av: Veronica

Ne precis, det finns ju olika grader av sorg. Min morfar dog 9 månader innan pappa, det är inte ens jämförbart.! Tur man har resten av familjen kvar och en stöttande pojkvän och underbara hundar :D

2008-03-06 @ 20:03:36

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0